Lär känna Kulturens nya genreutvecklare Gabriel, Tove och Robert

Kulturens nya genreutvecklare ska arbeta med att nationellt utveckla sina  respektive kulturgenrer såväl som vara kontaktpersoner för föreningar i sin region. Vi har intervjuat dem för att ta reda på hur de ser på sina uppdrag inom Kulturens.

 

Vem är Gabriel Sjöwall?
Jag är musiker i grunden med bakgrund som sångare och flöjtist, men skolade nyligen om mig inom kulturvetenskap och projektledning. Tidigare har jag frilansat som sångare, både som solist och i olika kör- och stämsångssammanhang. Jag har även arbetat som körledare, sångpedagog och ungdomssamordnare på ett kulturhistoriskt museum. På fritiden engagerar jag mig som medlem i vokalgruppen AORA och som projektledare i hjälporganisationen Refugees Welcome Stockholm.

Hur ser du på ditt kommande uppdrag med att utveckla Kulturens föreningssamarbeten i Region Öst?
Jag ser fram emot att få inblick i alla de olika konstformer som finns representerade hos Kulturens i Region Öst. Jag kommer komma in med en stor nyfikenhet och bidra med de perspektiv jag själv har som aktiv kulturutövare. Jag är övertygad om att arbetet kommer vara både väldigt roligt och utmanande.

Vad har du för framtidsvisioner för arbetet med genren Körsång inom Kulturens?
Körsången har varit hårt drabbad av restriktionerna under pandemin, så ett stort fokus tror jag kommer vara att hjälpa föreningar med att få igång den fysiska verksamheten igen och att samtidigt ta vara på de digitala lösningar som är fortsatt användbara. Framför allt vill jag bidra till att körsången ska få fortsätta att växa och nå nya platser och grupper!

Vem är Tove Gladh?
Ja, en riktig stämmoräv är jag väl allt! Det vill säga att något av det bästa jag vet är att resa runt på spelmanstämmor på somrarna och bara dansa, dansa och dansa… Andra saker jag tycker om är kor, kulturtält och lära och lära ut på ett glädjefyllt sätt. Gärna då saker som engagerar mig såsom hur jag mjölkar en ko, hur du dansar i innerlig omfattning, hur du kommer överens i stället för att bråka och hur du skapar en festival där alla människor känner sig välkomna.

Hur ser du på ditt kommande uppdrag med att utveckla Kulturens föreningssamarbeten i Region Syd?
Dels…som inspiratör; att väcka människors lust och längtan, då tror jag lärandet kommer nästan av sig självt, dels som avlastning och bollplank gällande de mer administrativa delarna av folkbildningen – med målet att det ska kännas enkelt och bli rätt. Att tillsammans med kollegorna hitta bra och nya svar på ”varför Kulturens?” i denna tid av förändring och omorientering, så att föreningarna kan känna att de hittat rätt när de valt Kulturens. Mer specifikt för folklig dans vill jag att vi Syd snart också kommer ha möjlighet att gå ut och dansa folklig dans minst en gång i veckan!

Vad har du för framtidsvisioner för arbetet med genren Folklig dans inom Kulturens?
Min utgångspunkt är att Kulturens har ett guldläge att inspirera medlemsorganisationerna som håller på med folklig dans att samverka mera – att hitta nya underbart tokiga projekt att sjösätta men också att koordinera allt det som redan händer på ett genomtänkt sätt och på det sättet lättare nå ut till fler som kan få chansen att uppleva det vackra med att bli hänförd och förförd i kontakten med din parter, med musiken och med de andra dansarna i rummet. I korthet; en rikskalender för folklig dans – och många magiska prov- på-ögonblick!

Vem är Robert Markström?
En friluftsmänniska som gärna tillbringar tid i skogen, på fjället eller i ett elljusspår.
Jag är skådespelare, berättare och konstnärlig ledare för Teater Mila, en fri professionell teater sedan 2004. Ända sedan jag hittade hem genom mötet med drama, berättande och teater, så har det alltid funnits en drivkraft att ge andra möjlighet att upptäcka desamma. Genom folkbildning och föreningars verksamheter hoppas jag att många fler ska hitta sin genre.

Hur ser du på ditt kommande uppdrag med att utveckla Kulturens föreningssamarbeten i Region Norr?
Alla föreningar är otroligt viktiga genom all klokskap de förvärvat och verksamheter som de har. Tillsammans kan vi bevara dessa erfarenheter och ge den vidare till nya generationer genom folkbildning.

Folkbildning kan föra kulturarv vidare, så verksamheter kan fortsätta leva, frodas och utvecklas.

Vad har du för framtidsvisioner för arbetet med genren Teater och berättande inom Kulturens?
Min version är att hela Sveriges kulturliv ska leva. Alla ska ha samma möjlighet att delta i en kulturverksamhet nära sin bostadsort. Jag tror också på de gränsöverskridande mellanmänskliga mötena mellan åldrar, kön, identiteter, kulturella och etnisk bakgrunder.

I varje genre tror jag även på möten mellan nybörjare, amatörer och professionella.

Det är i möte med andra som vi lär känna oss själva, var vi kommer ifrån, var vi befinner oss nu och vart vi är på väg.