Lär känna Kulturens genreutvecklare
Kulturens nya genreutvecklare ska arbeta med att nationellt utveckla sina respektive kulturgenrer. Några av dem arbetar även med att vara kontaktpersoner för föreningar i sin region. Vi har intervjuat dem för att ta reda på hur de ser på sina uppdrag inom Kulturens.
Vem är Viktoria?
Jazzen är min hemmagenre och jag brinner för att skapa goda arbetsförutsättningar för musiker och kulturarbetare. Driver även eget företag med fokus på hälsa och personlig utveckling genom kreativa aktiviteter.
Hur ser du på ditt uppdrag som Kulturens nya genreutvecklare inom jazz?
Jag kommer att vara närmaste kontaktperson för de fria grupper som arbetar i Kulturens studiecirklar. Tillsammans med dessa kommer jag att arbeta för ett samarbete där Kulturens kan bidra med verksamhet som stärker yrkesverksamma musikers förutsättningar att växa och utveckla sin verksamhet samt att skapa goda förutsättningar och inspirerande verksamhet för de som är på väg in i jazzgenren som hobbymusiker eller blivande professionella.
Jag ser mycket fram emot att arbeta med detta! Mer jazz till välden och förbättrade förutsättningar för Sveriges jazzmusiker.
Har du några framtidsvisioner för arbetet med jazzgenren inom Kulturens?
Jag vill vidareutveckla Kulturens fina samarbete med Svensk Jazz och kika vidare på hur vi genom vårt folkbildande bidrag kan möjliggöra ett livslångt lärande för Sveriges jazzmusiker. Ständigt är vi i behov av kunskap och förutsättningar för lärande för att kunna fortsätta utvecklas, både som människor och som yrkesverksamma. Vi lever i en föränderlig tid och jag ser det som ett spännande uppdrag att få hitta vägar till nya möjligheter för folkbildningen att ta plats i vår vardag. Självklart hoppas jag även få kontakt med fler utövare, såväl hobbymusiker som yrkesverksamma för att skapa ett gynnsamt nätverkande som sprider ringar på vattnet!
…
Vem är Martin?
Hur ser du på ditt uppdrag som Kulturens nya genreutvecklare inom film?
Jag ser fram emot att skapa hållbara strukturer med alla de drivna filmgrupperna ute i landet. Att tillsammans med cirkelledare skapa förutsättningar för fler gräsrötter att skapa och visa film. Jag tror att mötet kring film kommer bli än mer viktigt för att bredda perspektiven och hålla demokratiarbetet igång – ett arbete där jag gärna är med och bidrar.
Har du några framtidsvisioner för arbetet med filmgenren inom Kulturens?
Att öka mångfalden i hur vi gör, ser och möts kring film. Jag hoppas på många spännande samarbeten där vi tillsammans möjliggör för fler mötesplatserna kring film i hela landet och att vi tillsammans i detta arbete blir ännu mer empatiska och smarta än vi redan är.
…
Vem är Sanna Svedestedt Carboo?
Hej! Jag är en återvändande Jämte, då jag och familjen i somras flyttade tillbaka norrut efter 20 år i Göteborg. Jag är konsthantverkare som arbetar med läderhantverk och smyckekonst och har ett stort intresse för det handgjorda. Jag arbetar även som kommunikatör och projektledare där jag de senaste elva åren har haft förmånen att arbeta inom organisationer som verkar för att gynna konst- och kulturområdet. Min drivkraft är att möjliggöra bättre förutsättningar för kulturskapare och verka i kulturens tjänst!
Hur ser du på ditt kommande uppdrag med att utveckla Kulturens föreningssamarbeten i Region Mitt Norr?
Det ska bli så roligt! Jag är uppvuxen med slöjd och hantverk som en självklar del av livet, men det var nog först när jag flyttade till Göteborg som jag verkligen upptäckte kulturfältet. I samband med det fick jag också upp ögonen för nätverk och skaparkraft som finns uppöver landet. Det är otroligt inspirerande att se engagemanget och kunskapen som finns i föreningslivet och bland utövare i Mitt Norr och jag tycker att kulturen ska ta en ännu större plats här. Jag ser fram emot att stötta initiativ, skapa nya sammanhang och bidra till att fler får ta en aktiv del i kulturlivet!
Vad har du för framtidsvisioner för arbetet med genren Slöjd och hantverksmässigt skapande inom Kulturens?
Det ska bli spännande att samarbeta med våra medlemsorganisationer och samarbetsföreningar och även koppla samman med andra aktörer inom fältet. Jag tror att Kulturens har en viktig plats i nationella samarbeten för att lyfta slöjd och hantverk och nå ut till fler människor. Det är en viktig demokratisk fråga att öka delaktigheten i kulturlivet, oavsett om man skapar för sin egen skull eller om man vill verka professionellt. Själv tycker jag också det är jättespännande att värna traditionella tekniker och utforska hur de kan korsbefruktas med moderna uttryck för att bäras vidare in i framtiden.
…
Vem är Therese Olsson Hugosson?
Jag är musiker, legitimerad musiklärare och kulturentreprenör. Mitt huvudinstrument är klarinett och mina två huvudgenrer är svensk folkmusik och klassisk musik. Är den första kvinnliga riksspelmannen på klarinett någonsin. På fritiden har jag genom åren alltid varit förtroendevald inom ideell kultursektor, bl.a. inom RUM och Folkmusik i Svanskog. Musik är både mitt yrke och min stora livshobby, men jag njuter gärna av läsning, natur, god mat och en spinnande katt också.
Hur ser du på ditt kommande uppdrag med att utveckla Kulturens föreningssamarbeten i Region Mitt?
Under pandemin har jag varit ambassadör för Kulturens och verkligen känt mig kulturboostad av alla fantastiska föreningar som engagerar sig i alla möjliga konstformer och kulturuttryck. Den ena dagen när jag pratar med ett konstkollo önskar jag att jag hade varit 13 och fått åka på kollot, nästa dag önskar jag att jag hann åka 20 mil enkel väg för att gå en klezmerkurs. Till och med i pandemitider pågår det så otroligt mycket verksamhet och att få framhäva det arbetet är jätteviktigt!
Det regionala och nationella arbetet behöver omvärldsbevakning och förankring i det lokala och vice versa för att orientera sig, finna bra vägar framåt och för att känna samhörighet. I samband med att övergå till att vara genreutvecklare får jag möjligheten att länka samman det fantastiska arbete som sker lokalt, regionalt och nationellt och jobba för fler symbioseffekter mellan de olika delarna. Jag har själv erfarit som föreningsaktiv hur bra Kulturens är på att hjälpa och stötta på många olika sätt i det samarbete man har och det vill jag självklart hjälpa fler föreningar att upptäcka.
Vad har du för framtidsvisioner för arbetet med genren Folklig Musik inom Kulturens?
Jag brinner för, och har alltid jobbat för, att tillgänglig- och möjliggöra kultur så att människor får chans att såväl konsumera, utöva, producera och utveckla sitt kulturintresse. Oavsett vilket instrument du spelar, var du bor, vilka tidigare erfarenheter du har, osv., så ska du ha chans att vara en del av det kulturella rummet. Jag tror på att boosta såväl den enskilde som organisationer samt inbjuda nya människor för att fördjupa, bredda, stärka och utveckla den mängd av folklig musik som finns i Sverige. Samma sorts kulturboost som jag har fått från föreningskontakterna jag haft inom Kulturens, samma kulturboost vill jag vara med att bidra med tillbaka!
…
Vem är Per Sundström?
Musiker, orkesterledare, arrangör, kompositör som gillar joggingrundor med hörlurar och Spotifylistor. Gillar och använder också flitigt digitala verktyg för musikskapande. Har ett förflutet som länsmusiker, gymnasielärare och rektor på musikgymnasium. Vid sidan om mina anställningar har jag alltid engagerat mig och utvecklat orkesterföreningar i olika format.
Idag är jag orkesterledare för Lindholmen Orchestra Association (LOA) med nära 40 medlemmar som ständigt strävar efter att utmana gränser för att bygga musikaliska broar. Sedan hösten 2016 är jag anställd som verksamhetsutvecklare för Kulturens Region Väst.
Hur ser du på ditt uppdrag med att utveckla Kulturens föreningssamarbeten i Region Väst?
Jag tolkar uppdraget som ”brobyggare” för utveckling, nya kunskaper, nya värderingar utanför den traditionella skolvärlden samt möjliggörande av kulturella uttryck för Kulturens samarbetsföreningar och medlemsorganisationer. Strävansmålet är att sprida och bygga Kulturens verksamhet i samtliga kommuner i regionen, där alla är välkomna oavsett bakgrund, kön, ålder osv.
Vad har du för framtidsvisioner för arbetet med genren Orkesterverksamhet inom Kulturens?
Jag vill verka från att vara ”bollplank” till att styra upp seminarier, kurser och olika projekt i hela landet som till exempel Syskonorkestrarna i Väst där 13 orkestrar tillsammans med Kulturens har startat samarbete…
Mitt första möte med orkester, solister och dirigenter gjorde jag som 12-årig på mitt första sommarjobb vid Militärmusiken i Övre Norrland, Bodens Musikavdelning. Min huvudsakliga arbetsuppgift var att dela ut och se till att alla orkesterstämmor låg på rätt notställ. Om det fanns tid över fick jag spela med i trumpetsektionen.
En helt ny och spännande värld öppnade sig för mig som fortfarande känns central och viktig, nämligen orkester som konstform, kulturbärare och brobyggare. Detta tar jag med mig i min framtidsvision för orkesterverksamhet…
…
Vem är Gabriel Sjöwall?
Jag är musiker i grunden med bakgrund som sångare och flöjtist, men skolade nyligen om mig inom kulturvetenskap och projektledning. Tidigare har jag frilansat som sångare, både som solist och i olika kör- och stämsångssammanhang. Jag har även arbetat som körledare, sångpedagog och ungdomssamordnare på ett kulturhistoriskt museum. På fritiden engagerar jag mig som medlem i vokalgruppen AORA och som projektledare i hjälporganisationen Refugees Welcome Stockholm.
Hur ser du på ditt kommande uppdrag med att utveckla Kulturens föreningssamarbeten i Region Öst?
Jag ser fram emot att få inblick i alla de olika konstformer som finns representerade hos Kulturens i Region Öst. Jag kommer komma in med en stor nyfikenhet och bidra med de perspektiv jag själv har som aktiv kulturutövare. Jag är övertygad om att arbetet kommer vara både väldigt roligt och utmanande.
Vad har du för framtidsvisioner för arbetet med genren Körsång inom Kulturens?
Körsången har varit hårt drabbad av restriktionerna under pandemin, så ett stort fokus tror jag kommer vara att hjälpa föreningar med att få igång den fysiska verksamheten igen och att samtidigt ta vara på de digitala lösningar som är fortsatt användbara. Framför allt vill jag bidra till att körsången ska få fortsätta att växa och nå nya platser och grupper!
…
Vem är Tove Gladh?
Ja, en riktig stämmoräv är jag väl allt! Det vill säga att något av det bästa jag vet är att resa runt på spelmanstämmor på somrarna och bara dansa, dansa och dansa… Andra saker jag tycker om är kor, kulturtält och lära och lära ut på ett glädjefyllt sätt. Gärna då saker som engagerar mig såsom hur jag mjölkar en ko, hur du dansar i innerlig omfattning, hur du kommer överens i stället för att bråka och hur du skapar en festival där alla människor känner sig välkomna.
Hur ser du på ditt kommande uppdrag med att utveckla Kulturens föreningssamarbeten i Region Syd?
Dels…som inspiratör; att väcka människors lust och längtan, då tror jag lärandet kommer nästan av sig självt, dels som avlastning och bollplank gällande de mer administrativa delarna av folkbildningen – med målet att det ska kännas enkelt och bli rätt. Att tillsammans med kollegorna hitta bra och nya svar på ”varför Kulturens?” i denna tid av förändring och omorientering, så att föreningarna kan känna att de hittat rätt när de valt Kulturens. Mer specifikt för folklig dans vill jag att vi Syd snart också kommer ha möjlighet att gå ut och dansa folklig dans minst en gång i veckan!
Vad har du för framtidsvisioner för arbetet med genren Folklig dans inom Kulturens?
Min utgångspunkt är att Kulturens har ett guldläge att inspirera medlemsorganisationerna som håller på med folklig dans att samverka mera – att hitta nya underbart tokiga projekt att sjösätta men också att koordinera allt det som redan händer på ett genomtänkt sätt och på det sättet lättare nå ut till fler som kan få chansen att uppleva det vackra med att bli hänförd och förförd i kontakten med din parter, med musiken och med de andra dansarna i rummet. I korthet; en rikskalender för folklig dans – och många magiska prov- på-ögonblick!
…
Vem är Robert Markström?
En friluftsmänniska som gärna tillbringar tid i skogen, på fjället eller i ett elljusspår.
Jag är skådespelare, berättare och konstnärlig ledare för Teater Mila, en fri professionell teater sedan 2004. Ända sedan jag hittade hem genom mötet med drama, berättande och teater, så har det alltid funnits en drivkraft att ge andra möjlighet att upptäcka desamma. Genom folkbildning och föreningars verksamheter hoppas jag att många fler ska hitta sin genre.
Hur ser du på ditt kommande uppdrag med att utveckla Kulturens föreningssamarbeten i Region Norr?
Alla föreningar är otroligt viktiga genom all klokskap de förvärvat och verksamheter som de har. Tillsammans kan vi bevara dessa erfarenheter och ge den vidare till nya generationer genom folkbildning.
Folkbildning kan föra kulturarv vidare, så verksamheter kan fortsätta leva, frodas och utvecklas.
Vad har du för framtidsvisioner för arbetet med genren Teater och berättande inom Kulturens?
Min version är att hela Sveriges kulturliv ska leva. Alla ska ha samma möjlighet att delta i en kulturverksamhet nära sin bostadsort. Jag tror också på de gränsöverskridande mellanmänskliga mötena mellan åldrar, kön, identiteter, kulturella och etnisk bakgrunder.
I varje genre tror jag även på möten mellan nybörjare, amatörer och professionella.
Det är i möte med andra som vi lär känna oss själva, var vi kommer ifrån, var vi befinner oss nu och vart vi är på väg.